Claes Grill och Carl Hårleman

Svindersvik byggdes i början av 1740-talet för bruksägaren Claes Grill, en av dåtidens mest inflytelserika och förmögna finansmän och så småningom en av direktörerna i svenska Ostindiska Kompaniet. Huvudbyggnaden ritades av arkitekten Carl Hårleman i franskinspirerad rokoko. Under vinterhalvåret bodde Claes och hans hustru Anna Johanna Grill inne i Stockholm, men somrarna tillbringade de på sitt sommarnöje. Familjen roddes ut till Svindersvik med båt. 1780 såldes egendomen och efter flera ägarbyten köpte sidenfabrikör K A Almgren Svindersvik 1863. 1949 överläts Svindersvik till Nordiska museet. Det är en av anledningarna till att anläggningen fortfarande är så välbevarad och har fått behålla sin idylliska 1700-talsprägel.

Invändigt har huvudbyggnaden en symmetrisk plan som följer tidens franska mode. I rummen står kakelugnar och sidenklädda sittmöbler från 1700-talet. Rokokotidens intresse för natur och exotism har satt sin tydliga prägel på inredningen. I husets största sällskapsrum är väggarna klädda med kinesiska rispapperstapeter med blomster- och fågelmotiv och taket i ett av kabinetten är målat som en luftig sommarhimmel med flygande svalor. Många av möblerna har stått här sedan 1700-talets slut. Ett och annat av senare datum har dröjt sig kvar så att man kan känna kontinuiteten genom generationer av ägare.

Köksflygel, festsal och äppelträd

i anslutning till huset ligger en separat köksflygel och ner mot strandkanten ligger Paviljongen. Den uppfördes på 1750-talet och byggdes till på 1780-talet. Innanför dörrarna öppnar sig en storslagen festsal med en takhöjd på fem meter. Salen har välbevarad väggdekor från 1700-talets slut, en magnifik ljuskrona och sannolikt Sveriges högsta kakelugn. Här ryms också en svit gästrum, alla med möbler och inredning från 1700- och 1800-talen.

Även Svindersviks grönskande trädgård är anlagd efter tidens smak för symmetri. De äldsta äppelträdens stammar är idag knotiga och ihåliga, men träden bär ändå frukt varje år. Varje sommar blommar balsamin och krollilja liksom den rodnande Svindersviksrosen med sina nästan rödvitrutiga blommor.