Vad gör en tandläkare?

En tandläkare fastställer diagnoser, förebygger och behandlar sjukdomar och defekter i tänder, käkar och munhåla. Det finns 8 specialistdiscipliner inom tandvården: Bettfysiologi, Endodonti (”Rotfyllning”), Oral kirurgi, Oral protetik, Oral röntgendiagnostik, Ortodonti (Tandreglering), Paradontologi (Tandlossning) och Pedodonti (Barntandvård). Några vanliga begrepp, sjukdomar och dess behandling

inom tandvården

Saliven – ditt naturliga skydd

Din saliv sköljer rent tänderna och bidrar till att skydda dem mot karies. Kalcium, fosfat och bikarbonat är viktiga ämnen i saliven. De båda första hjälper till att reparera tidigare kariesskador. Bikarbonaten bidrar till att minska syrahalten i bakteriebeläggningen på tänderna. I saliven finns också antimikrobiella ämnen som hjälper till att försvara mot munhålans bakterier.

”Ju mer saliv, desto bättre”. Dålig salivfunktion ökar risken för caries. Om du ofta känner dig torr i munnen och misstänker att dina salivkörtlar inte producerar tillräckligt mycket saliv, ta då kontakt med din tandläkare.

Karies

Tanden består av ett mycket hållbart lager emalj. Under emaljen finns det mjukare dentinet. Längst in finns pulpan som består av nerver och blodkärl.

När du äter något som innehåller socker eller andra kolhydrater reagerar vissa bakterier som finns i munnen med att bilda syror. Dessa syror fräter på tanden. Får bakterierna dessutom ligga kvar nära tänderna och släppa ut syran kalkas tanden ur och ett hål bildas. Ett kariesangrepp som når pulpan leder till att den dör. Då kan bakterierna fortsätta genom rotkanalerna och ut mot käkbenet. Ofta får du tandvärk, men inte alltid. En rotbehandling kan göra tanden fri från bakterieinfektion.

Fyllningar

Om hålet är litet är en fyllning ofta det rätta valet. Är hålet större, kan det bli aktuellt med en krona.

Idag används företrädelsevis tandfärgade fyllningsmaterial. Composite, till skillnad från amalgam, limmas till tanden och går att göra mycket naturtroget. Composite består av små porslinsliknande partiklar i en plastmatrix. När materialet placeras i tanden är det formbart men blir hårt när fyllningen utsätts för koncentrerat ljus i en viss våglängd. Plastdelen polymeriseras och binder till porslinspartiklarna och tanden.

Ibland kan det uppstå problem efter en ny fyllning, det kan t.ex. bero på den tidigare skadan i sig eller av den krympning som uppstår när materialet stelnar. Ofta klingar symptomen av men det kan ta veckor, i undantagsfall månader innan tanden är besvärsfri. Ibland måste fyllningen bytas eller i värsta fall behöver tanden rotbehandlas.

Det finns även andra tandfärgade fyllningsmaterial som glasjonomercement och hybridmaterial, de har egenskaper både från både composite och glasjonomercement.

Glasjonomercement är inte lika starkt som composite men krymper inte vid stelning och friger fluor. Materialet är speciellt lämpligt för små fyllningar och vid hög risk för ett nytt cariesangrepp i skarvområdet mellan fyllning och tand.

Rotfyllning

En inflammation eller infektion inne i tanden innebär att pulpan är skadad. Besväras du av molande värk, känslighet för kyla och värme, svullnad och ömhet kan det vara tecken på en skadad pulpa. Det är dock inte alltid du får symptom. En levande pulpa är förstås att föredra, men tanden går att rädda även om pulpan skulle bli infekterad och dö.

Rotbehandling innebär att tandläkaren avlägsnar orsaken till skadan, till exempel karies, tar bort den döda (nekrotiska)pulpan och fyller igen rotkanalerna.

Det vanligaste fyllningsmaterialet är guttaperka, ett gummiliknande material, som klistras fast i kanalen. Slutligen tillverkas en fyllning eller en krona som ersättning för den skadade tandkronan.